Salen byggdes 1899 som Gottfried Löfflers magnifika hall och är alltså från den wilhelminiska perioden, då människorna i staden hade mycket arbete och på fritiden umgicks i de många förortsanläggningarna.
Efter första världskriget använde arbetarrörelsen den för utbildnings- och kulturevenemang.
På 1980-talet användes det som nu är "Christian Broda Bildungsheim" som en plats för teaterproduktioner i utkanten innan hallen föll i glömska eftersom infrastrukturen för dagens krav saknades.
Efter att ha återupptäckts av Hannes Eder & Aimée Klein renoverades den under tre år och används nu av driftsbolaget P72 för evenemang av alla slag. Namnet kommer från en "Lorely-byst" i foajén, som liksom byggnaden är från 1899 och ritades av en konstnär (?) som skrev under pseudonymen "Simon".
Eftersom bysten har bokstäverna i en av de stavningar som var vanliga vid den tiden, antogs denna stavning "LORELY".
Med sin flexibla inredning och moderna tekniska utrustning erbjuder salen nu en lämplig miljö för en mängd olika evenemang. Den utomordentligt goda akustiken bör kanske också nämnas, som för in världens bästa, såsom filharmonikerna, symfonikerna och musikerna från RSO, i salen som ett ljudkollektiv för inspelningar och konserter.
Hyresperioden är fritt förhandlingsbar